Ibland behöver man som förälder avlastning och då kan en barnvakt vara ett alternativ. Hur bra det går att lämna barnet med en barnvakt beror på en mängd olika faktorer;
- vilken ålders- och utvecklingsperiod som barnet befinner sig i
- vilken grundpersonlighet som barnet har
- om anknytningen till den/de närmaste personen/personerna varit lyckosam
- hur vant barnet är med att någon annan än föräldrarna tar hand om barnet
- vem personen är som ska vara barnvakt och hur vant barnet är vid den personen
- sedan kan tillfälliga händelser, som sjukdom, trötthet eller om barnet nyligen varit ledset, spela stor roll.
Det bästa är om personen som ska vara barnvakt är en bekant person som ofta finns med i barnets närhet och som barnet är van att umgås med. Små barn kan knyta an till tre till fem personer även om de ofta har en person som de har allra starkast anknytning till. Viktigt är att de personer som barnet knyter an till har tänkt sig att stanna i barnets liv under en lång tid, barnet gör en stor ”investering” i utveckling av en anknytningsrelation.
Första gången som en annan person ska passa barnet kan det vara för en kortare stund så att både barnet och du som förälder kan känna efter hur det känns. Kanske går du bara ut och går en kort promenad i närområdet och har telefonen med dig så att barnvakten kan ringa om det skulle vara något. Som förälder är det väldigt varierande när man känner att man är redo för att någon annan ska ta hand om ens barn för en stund. Vissa får hjälp tidigt, andra vill vänta tills barnet blivit några år. Det viktiga är att det känns rätt för dig som förälder – och så klart för barnet! Första gången kanske man heller inte ska planera in en övernattning då kvällen och natten ofta är kritiska perioder för barnet även om föräldrarna är hemma. I alla perioder i barnens liv där de har en utvecklingskris brukar de vara mer känsliga, då kan man vara lite restriktiv med barnvakt. En sådan period infaller ofta någon gång mellan att barnet är sex till tolv månader. Många barn blir då avvaktande eller rädda för okända personer. Detta är en del i den naturliga utvecklingen så det är inget farligt i sig. Barnet vill helst vara nära den personen som det har en primär anknytningsrelation till, ibland får inte ens andra människor titta på barnet utan att det blir ledset. Med stöd från er föräldrar går den här perioden över på några veckor eller någon månad och sen är barnet nyfiket igen på sin omvärld!
