– Hej Emmy!
Berätta gärna lite kort om dig själv och ditt barn för oss!
Jag är 26 år gammal och fick mitt första barn den 20 november 2016. Hon är nu 5 månader gammal. Jag jobbar som grundlärare för de tidigare åldrarna och innan jag gick på föräldraledighet var jag klasslärare för en årskurs 2.
– Är det första gången eller om du har tidigare erfarenhet av att amma?
Jag hade ingen tidigare erfarenhet av amning och jag har inte heller så många kompisar som har barn, så därför har jag inte heller kommit i kontakt med andra som ammar.
– Hur tänkte om amning innan ditt barn? Fick du bra information av tex. barnmorskan på mvc?
Jag kände mig ödmjuk kring det faktum att alla inte kan amma men jag hade inställningen att jag gärna ville amma om jag kunde. Jag tyckte det verkade smidigt, man har alltid mat med sig och den innehåller bra näring (vilket ersättning såklart också gör!). Jag fick framförallt bra hjälp på BB där de hjälpte till med olika sätt att hålla bebisen, kontrollerade grepp och berättade om att man kunde ringa Amningshjälpen vid behov. BVC var också till stor hjälp och dit kände jag att jag också kunde vända mig med mina frågor. Fick dock inte så mycket information på MVC, men jag vet att det fanns möjlighet att gå på en träff på MVC där man kunde få info om amning. Den valde jag dock själv bort på grund av att jag tyckte det var så mycket man skulle gå på och ville inte gå ifrån jobbet för mycket.
– Hur länge har du ammat ditt barn?
Jag ammade fullt i 3 månader och sedan trappade jag av. När min dotter var fyra månader hade jag slutat att amma helt. Under nedtrappningen fick jag pumpa ut mycket av mjölken, eftersom min tjej tillslut vägrade bröstet. Hon gillade flaskan bättre.
– Berätta lite om hur du upplevde själva amningsstunden.
På BB fick jag jättemycket hjälp med amningen av all personal. De var väldigt hjälpsamma hela tiden. Men redan efter en vecka hemma kom första motgången, en sårig och blödande bröstvårta. Det gjorde att redan då började amningen bli jobbig, det gjorde ju fruktansvärt ont.
Amningsnappen blev räddningen och den använda jag under hela tiden som jag ammade. I början var vi i den underbara lilla bebisbubblan och till en början var det så mysigt att få ha min tjej nära vid matningen. Hon ville däremot äta med 1,5-2 timmars mellanrum och det blev ansträngt, påfrestande och väldigt utmattande. När man väl började förstå att man var förälder och alla hormoner började lugna ner sig och man började lämna bebisbubblan – då kunde man äntligen landa och börja känna andra känslor. Det var då, kanske efter en månad, som jag insåg att jag inte tyckte amningen var det mysigaste som fanns, som jag hade hört andra berätta. Amningen gav mig ångest, jag var frustrerad och det var inte alls som jag hade tänkt mig. Tiden gick och jag kände hur jag inte alls uppskattade de där matstunderna. Jag kunde tycka det var mysigt på morgonen och kanske på kvällen när hon skulle somna för natten. Men inte där emellan, inte alls.
Jag pratade mycket med min sambo och vi bestämde att vi skulle testa om vi kanske kunde ge något mål med ersättning. Men min ångest växte och växte och till slut, när min dotter var tre månader så bestämde jag mig – jag ska inte genomlida detta, för det var så det kändes, som något jag fick genomlida. Jag ska sluta amma. BVC var så stöttande och det hjälpte jättemycket. Vi bestämde oss för att det skulle ske genom att trappa ner och inom en månad hade jag slutat. Det var utan tvekan det bästa beslutet jag tagit. Min dotter fick äntligen den mamma hon förtjänar, en mamma som njuter av matningsstunderna, en mamma som inte går runt med ångest, en mamma som mår bra. Det var när jag slutat amma som jag verkligen insåg hur dåligt jag faktiskt mådde av amningen. Det var lätt för min tjej att ta flaskan och när vi började trappa av valde hon flaskan framför bröstet. När jag erbjöd henne bröstet så skrek hon tills vi gav henne flaskan istället, och det underlättade ju givetvis också att hon tyckte om flaskan.
Jag var lite orolig vad andra skulle tycka och tänka om att jag väljer att sluta amma, fastän jag har mycket och bra mjölk. Jag har faktiskt inte fått några jobbiga reaktioner. Jag trodde det skulle bli värre och att jag skulle behöva förklara mig en massa. Det har jag sluppit och jag är så tacksam att min omgivning inte lägger någon värdering i om jag ammar eller inte. Att det inte gör mig till en sämre mamma. Att sluta amma gjorde att jag blev en bättre mamma.
Om vi någon gång skulle skaffa ett syskon är jag inte säker på att jag kommer vilja amma. Kanske ger jag det en chans till, men jag är rädd att jag ska må lika dåligt då och det vill jag inte göra.
– Fick du någon hjälp när det kändes jobbigt?
När min dotter var en vecka gammal började det blöda från min ena bröstvårta, då ringde jag amningshjälpen som hjälpte mig med tips. Dock valde jag själv att testa amningsnapp och där blev istället BVC de som hjälpte mig – genom att stötta mig i valet att amma med amningsnapp och säga att jag inte behövde sluta med den om det fungerade för oss. Vilket det gjorde! Det var självklart lite krångligt att alltid behöva sätta på den innan varje amningstillfälle, men utan den hade jag nog gett upp när jag satt och grät för att det gjorde så ont av såren på bröstvårtan. Jag började med amningsnapp på ena bröstet, och då slutade dottern ta det som var utan amningsnappen. Då började jag därför använda det på båda brösten. När jag valde att sluta amma var det BVC som hjälpte mig genom att stötta! Sen har alltid min man varit mitt största stöd genom hela processen.
– Var det någon information eller något som du önskade att få veta om amning innan ditt barn föddes eller under tiden ni ammade?
Jag hade önskat att få information om hjälpen som amningsnappen kan ge. Det var genom en släkting jag fick veta att man kunde använda amningsnapp och det är jag väldigt glad för. På vissa ställen kanske MVC, BB etc. berättar om den, men jag fick inte höra om den av någon inom vården. Jag önskar också att vården kunde berätta om att alla inte mår bra av att amma, att man kan få ångest och vart man kan få hjälp om man vill sluta amma.
Tack Emmy för att du delade din upplevelse av amning med oss!
