Prematura barn: För tidigt född

Du hade ju bilden klar för dig: en rosig bebis i famnen, lyckliga familjen och hemma igen efter högst ett par dagar. Precis som för alla andra. Men det blev inte så. Hur hanterar man att bebisen kommer alldeles för tidigt? Och vilka är utmaningarna? 

Vad är ett prematurt barn?

Enligt WHO:s definition är barn som är födda före den 37:e graviditetsveckan prematura barn. Man skiljer också på vilken graviditetsvecka bebisen föds i:

• Före GV 28: Extrem prematur födsel
• GV 28 till 32: Tidig prematur födsel
• GV 32 till 37: Se prematur födsel

Tack vare dagens medicinska möjligheter finns det redan från den 24:e graviditetsveckan goda chanser att överleva.

Risken för bestående skador på hjärna och/eller organ är emellertid större ju tidigare barnet föds och ju lägre födelsevikten är. För att skydda barnet förlöses prematura barn (så långt det är möjligt) med kejsarsnitt.

Vilka problem måste för tidigt födda barn kämpa med?

• Eftersom lungorna inte är mogna behöver för tidigt födda barn oftast hjälp att andas.
• En vanlig komplikation är ”andnödssyndrom”. Om det är möjligt får mamman en spruta kortison före förlossningen för att lungorna ska mogna fortare.
• De förtidigt födda är väldigt känsliga för infektioner eftersom immunsystemet ännu inte är färdigt. Normalt ofarliga bakterier kan bli livshotande.
• Beroende på ”mognadsgraden” hos den förtidigt födda bebisen är vissa organ eller organsystem inte helt funktionsdugliga.
• För att skydda dem ligger prematura barn ofta i kuvöser där temperatur och luftfuktighet hålls konstant och så att bakterier hålls borta.
• Ibland är det även nödvändigt att ge dem sondmatning.

Vad är utmaningen för föräldrarna?

De flesta föräldrar till prematura barn lever i ständig oro för sin bebis. Beroende på hur stora medicinska ingrepp som måste göras kan till och med blotta anblicken av barnet vara smärtsam. Möjligheten till anknytning kan därför bli väldigt svår – även om kroppskontakt alltid är något som utifrån möjlighet uppmuntras, eftersom den även kan bidra till barnets utveckling. 

Vissa föräldrar blir tvungna att under flera veckor pendla mellan sjukhuset och hemmet eller tidvis bo på sjukhuset. En normal vardag eller arbete är helt eller nästan omöjlig. I ännu högre grad än hos andra nyblivna föräldrar handlar allt om bebisen och dess hälsa.

För föräldrar till prematura barn är det mycket som är annorlunda:

• En återhämtningsfas efter födseln med gos, amning och att lära känna varandra faller bort.
• Man lever i ett ständigt nödläge som kan vara väldigt påfrestande både psykiskt och fysiskt.
• Det kan även vara svårt att ständigt behöva skiljas från bebisen.
• Besök är inte eller bara möjliga i begränsad omfattning, det går inte att visa upp bebisen för familj och vänner eller att ta promenader.
• I stället för att träffa familj och vänner träffar man främst läkare, sjuksköterskor och undersköterskor.
• I stället för mobiler hänger det bildskärmar över sängen.
• Mammor till prematura barn måste på konstgjord väg få i gång mjölkproduktionen, för det gäller mer än vanligen: bröstmjölk är det bästa för barnet. Många mammor till prematura barn tillbringar alltså väldigt mycket tid med en bröstpump. Det är jobbigt, men det lönar sig, eftersom mjölken innehåller värdefulla antikroppar som hjälper bebisens immunsystem.