I den här intervjun har vi pratat med MAM-experten Camille Tallet, barnmorska och osteopat som bor och arbetar i Lyon, Frankrike. Som utbildad och erfaren barnmorska och osteopat vet hon mycket väl vad kvinnor och bebisar behöver under och efter graviditeten och födseln. Hon ger oss några intressanta fakta om ett tema som berör många kvinnor.
Att bli mamma är en genomgripande förändring i livet och kan också framkalla mer eller mindre stark oro. Hur stor oron upplevs beror till viss del på personlighet och yttre påverkan och kan skilja sig mellan olika kvinnor. Stress eller oro kan också bli betydligt mindre belastande om man helt enkelt erkänner att man är stressad eller orolig. Känner man att den egna upplevelsen tas på allvar och respekteras är det ett första steg mot att återfå en viss självsäkerhet och få det självförtroende du behöver.
MAM: Kan du kort berätta var stress kan uppkomma under graviditeten och vilka konsekvenser det kan få.
Camille Tallet: Tja, att vara gravid är ett stort ansvar och det känner alla kvinnor, en del mer än andra. Om du är stressad påverkar det din personliga trygghetsupplevelse och det kan i sin tur överföras till den växande bebisen, även om den ännu inte är född.
MAM: Hur kommer det sig?
Camille Tallet: Att vara gravid är ju inte bara en fysisk förändring. Som blivande mamma upplever man även psykiska och sociala förändringar. De flesta kvinnor säger att de i sitt moderskap känner sig uppfyllda och får ett större självförtroende, men en så genomgripande förändring kan även göra en sårbar. Det är inte ovanligt. Man räknar med att 20 procent av alla kvinnor bär på oro under graviditeten.
MAM: Vad innebär det för mamman och barnet?
Camille Tallet: När det gäller att förebygga för tidiga förlossningar vet man sedan länge att stress har ett samband med för tidiga värkar och låg födelsevikt. Studier på djur har under de senaste 20 åren visat att stress påverkar bebisens utveckling. De goda nyheterna är att mammans omvårdnad kan kompensera för en del negativa konsekvenser av ej genetiskt orsakade förändringar. Samma observationer har man gjort hos människor. Även här gör stress före förlossningen mammorna mer sårbara, vilket i sin tur påverkar barnets emotionella, sociala och kognitiva utveckling. Stress leder dessutom till en högre risk för förlossningsdepressioner och post-traumatiska depressioner, samt under vissa förhållanden svårare värkarbete som kräver särskild behandling.
MAM: Har stressen naturliga orsaker eller beror den på yttre omständigheter?
Camille Tallet: Både och, men en avgörande faktor är hur kvinnans kropp fungerar. Om mamman känner sig stressad producerar hon väldigt mycket kortisol och moderkakan kan inte stoppa det hormonet. Utöver kortisol utsöndrar moderkakan hormonet CRH (kortikotropinfrisättande hormon) som överförs till fostret. Vi vet att CRH kan utlösa värkar, vilket kan leda till en för tidig födsel. Det beror på att detta hormon stimulerar produktionen av prostaglandiner och oxytocin, vilka kan utlösa sammandragningar av livmodermuskeln.
MAM: Vilka konsekvenser har prenatal stress?
Camille Tallet: Det går inte att säga generellt. Alla kvinnor upplever graviditeten olika. Men vi vet en hel del om vissa orsaker och verkan. Vi vet till exempel att CRH kan påverka den neuronala utvecklingen hos bebisar negativt så att de kan bli lättretliga, få problem med att organisera sig själva och lida av koncentrationssvårigheter. Det i sin tur kan påverka mammans välbefinnande efter födseln och ökar risken för förlossningsdepressioner. Prenatal stress kan också leda till att man förväntar sig större smärta vid förlossningen och att smärtupplevelsen vid förlossningen faktiskt blir större.
MAM: Är stress före förlossningen alltid negativ?
Camille Tallet: Det är en bra fråga. Graviditeten är av naturen en omvälvande och föränderlig tid. Den är automatiskt förknippad med risker och ovisshet. Det innebär att man visserligen kan uppleva denna tid som stressig men utan att uppfatta den som en belastning. Om stressen får negativa konsekvenser eller inte beror på hur väl omhändertagen mamman blir före och efter förlossningen. Ett visst mått av stress kan också vara positivt, eftersom den egna anknytnings- och omsorgsreflexen aktiveras.
MAM: Hur kan blivande mammor hantera stress på bästa sätt?
Camille Tallet: Emotionellt stöd under graviditeten är alltid bra och ska ur ett hälsomedicinskt perspektiv vara individuellt anpassat. Det finns ingen universallösning som passar alla. Idag är det vanligt att barnmorskan redan långt före beräknad förlossning pratar med kvinnan om hennes behov, förväntningar och oro. Redan från graviditetens start får man professionellt stöd så att mamma och barn kan ta sig tryggt genom graviditeten. Omsorgen fram till förlossningen är en del av en effektiv förebyggande hälsostrategi.
Om man tänker på vilka stora förändringar kroppen genomgår och att ett helt nytt, fascinerande kapitel i livet börjar, så är det inte så konstigt att graviditeten kan innebära ett visst mått av stress och även oro. Med rätt hjälp och en stöttande omgivning kan du hantera känslorna på ett bra sätt och helt koncentrera dig på det lilla under som växer i din mage.
Photos: Shutterstock
Källor:
Molénat, F. (2011). Naissances: pour une éthique de la prévention. Toulouse, France: ERES.
Molénat, F. (2009). Prévention précoce: petit traité pour construire des liens humains. Toulouse, France: ERES.
Van den Bergh, B. R. et al. (2005). Antenatal maternal anxiety and stress and the neurobehavioural development of the fetus and child: links and possible mechanisms. A review. Neuroscience and Biobehavioral Reviews, 29(2), 237–258.
Lang, A. J. et al. (2006). Anxiety sensitivity as a predictor of labor pain. European journal of pain (London, England), 10(3), 263–270.
Roegiers, L. & Molénat, F. (2011). Stress et grossesse: Quelle prévention pour quel risque?. Toulouse, France: ERES.
