Sömnen, eller snarare icke-sömnen, är något som engagerar föräldrar allra mest. Och det är inte så konstigt, för sover barnet dåligt får inte föräldrarna heller återhämta sig under natten. Problemen kan bli långtgående, eftersom sömnbrist till och med kan leda till depression. När börjar man prata om sömnstörningar hos bebisar och småbarn? Och vad kan man göra åt det?
Bebisars sömn
Nyfödda sover under den första månaden efter födseln mest i samma rytm som i magen. Först efter en tid ställer de om till en dygnsrytm. Det innebär att sömnperioderna till en början bara är korta och att de vakna perioderna är lika korta och är fördelade över hela dygnet
Därefter börjar sömnen regleras:
- Yttre stimuli som växlingar mellan dag och natt, amnings- eller matningstider, blöjbyte och familjens rytm (vardag, amning på natten) formar med tiden även bebisens rytm.
- När det inträffar är olika för olika barn. Det beror nämligen inte bara på familjens rutiner och vardagsstrukturen, utan även av biologiska faktorer. Vissa områden i hjärnan måste först mogna för att få förmågan att sova hela natten och bilda en regelbunden sov-vaken-rytm.
- Sömnbehovet skiljer sig mellan individer, även hos nyfödda. De flesta spädbarn sover ungefär 14–17 timmar. De flesta barn har vid 6 månaders ålder ställt om till en längre sömnfas under natten, dvs. de sover mindre på dagen.
Tips för bättre sömn hos bebisar:
- Gör ett sömnschema: då kan du se vad som sticker ut och ta reda på hur mycket sömn barnet behöver.
- Sätt rutinerna under dagen: Barn älskar rutiner. Även kroppen ställer in sig på fasta rutiner.
- Skapa en nattningsritual: samma process varje kväll signalerar till både barnet och kroppen att det är dags att sova. Trygghet ger lugn och ro att somna.
- Ha tålamod: Vanor ändras inte över en natt.
- Var lugn: Stress smittar lätt av sig på bebisen
- Se över sovmiljön: sömnen fungerar optimalt när alla familjemedlemmar mår bra. Den kan emellertid se väldigt olika ut från familj till familj. En del föräldrar föredrar att ha barnet i sitt eget sovrum (t.ex. i en sidosäng), andra vill från en viss ålder att barnet sover i eget rum.
Hur sömnbeteendet ändras
Bebisars sömnbeteende ändrar sig mycket under de första två åren och stabiliseras successivt till ca 12 timmars sömn per dygn. Men det finns stora individuella skillnader.3
Många småbarn har svårt att sova. Även vid 3–4 års ålder kan det vara svårt att somna. Dessutom håller nattskräck, mardrömmar och prat i sömnen de små vakna och kan vara en utmaning för hela familjen.
Man talar emellertid först om sömnstörningar när ett visst problem uppträder under en längre tid.
Beroende på fas skiljer man mellan följande:
1. Insomningssvårigheter:
a. Barnet somnar bara på särskilda sätt t.ex. att bära på barnet länge.
b. Barnet behöver över 40 minuter för att somna vid 8 månaders ålder eller äldre
2. Svårigheter att sova:
a. Barnet vaknar ofta: vid 8 månaders ålder och äldre vaknar barnet mer än 3 gånger per natt.
b. Vid 8 månaders ålder är bebisen vaken längre än 60 minuter resp. vid 12 månaders ålder över 45 minuter.
c. Barnet kan inte somna utan föräldrarna.
När det gäller sömn och sovmiljön är det viktigt att alltid tänka på rekommendationerna för att förhindra plötslig spädbarnsdöd (PSD).
Om du känner att du inte kan hantera sömnproblemen ska du vända dig till en barnläkare. I vissa städer finns det även sömnkliniker som erbjuder hjälp till utmattade föräldrar. Föräldrar med akut sömnbrist kan också finna tröst i följande mantra: ”Det går över!”
Photos: Shutterstock
Sources:
Remo H. Largo, Babyjahre: Entwicklung und Erziehung in den ersten 4 Jahren, Piper Verlag GmbH, Munich/Berlin, 2017, p.203
